Livet på en ö i Stilla Havet

Tom Hanks och Steven Spielberg gillar att hylla sina krigsveteraner. Det finns få som gillar sina hjältar från andra världskriget som Tompa och Steven. Det får de gärna fortsätta med eftersom de brukar vara bra på att förmedla historien till oss andra.

Alla som känner mig vet vad jag tycker om Band of Brothers. Band of Brothers var ju miniserien som sändes för snart 10 år sedan (!) som följde Easy-kompaniet genom Europa under andra världskriget. För er som inte känner mig och undrar vad jag faktiskt tycker om Band of Brothers kan jag bara säga såhär : I Fucking loved it! Den serien som fick mig att förstå varför det är så kul med just serier - att det fortsätter. Och det tråkiga - när det tar slut. Det starka engagemanget jag kände kommer inte så ofta. Den sorgen jag kände efter sista avsnittet, har jag tack och lov aldrig känt igen. I något sammanhang (sorgligt liv jag lever...) Jag har aldrig gråtit så mycket. Jag trodde aldrig jag skulle bli glad igen. Som tur är köpte jag boxen och kan titta på det när jag vill. Man kan säga att jag har ganska starka känslor till Band of Brothers. Det är en blandning mellan den första kärleken och en bebis.

När jag hörde att det skulle komma en ny serie på samma tema fast det skulle utspela sig på andra sidan kriget i "the pacific" , eller Stilla Havet som man säger på svenska, blev jag först glad, sedan lite rädd och sedan skeptisk. Glad för att det faktiskt skulle göras något liknande, skulle det bli världens bästa serie igen? Sedan kom verkligheten ifatt mig och jag kom på att jag inte ens gillar Stilla Havet-delen av kriget så mycket. Jag blev också rädd att jag skulle förföras av all den nya teknologin (som man kanske måste ha vissa apparater till att uppleva?) som skulle vara bättre än i BoB, det har ju skett en utveckling på 10 år. Men sen kom jag på att inget skulle ju få mig att överge min kärlek till BoB, det var då jag blev skeptisk. Skulle de klara av att göra ett sådant mästerverk igen?

Nu har jag visserligen inte sett allt av The Pacific och det krävs nog flera tittningar men jag kan ju inte säga annat än att det är mycket bra. Allt påminner om BoB, utom miljöerna och karaktärerna,(som är baserade på riktiga soldater precis som i BoB) och att det handlar om Marinsoldater och inte fallskärmsjägare. Men introt och de gamla gubbarna i början som pratar och underbara krigsscener, det är exakt samma. Tack gode gud för att det finns de med resurser som vill göra en sån här miniserie, det ger ju liksom resultat. Tack alla rika människor som känner de rätta människorna och väljer att satsa på sånt som jag gillar.

Det finns några små detaljer som jag uppskattar med The Pacific, det är till exempel att Tom Hanks i början av varje avsnitt ger en liten historisk bakgrund. Det visas också en karta över var de befinner sig. Det är faktiskt till stor hjälp.

För att säga något negativt så har jag svårt att "lära känna" karaktärerna. Det blir inte på samma sätt som i BoB, men det har väl sina förklaringar. Här följer man inte en grupp människor på samma sätt. Det är mer två stycken som står i centrum. Det är i och för sig bra så att det inte blir en upprepning men det var en av styrkorna med BoB att se hur gruppen fungerade och individerna i den förändrades. Sen som vanligt när det gäller amerikanska krigsskildringar är det lätt att det blir lite väl mycket hjältefokus, inte bara på det de gör utan bara själva idén om vad en soldat är.

Men det är självklart sevärt. Känslan av att befinna sig mitt i striden är obehaglig men samtidigt det man vill ha. Det infinner sig en stark känsla av att man inte vill hara en del av ett krig, kanske en självklar känsla men det kan ibland bli lite väl romantiserat med krig. Det är något paradoxt i det där, man vill att karaktärerna ska få åka hem och slippa det, men då skulle ju serien inte fortsätta.

Precis som i Band of Brothers är det perfektionism i allt. Skådespelarna, kostym, scenografi, alla små detaljer som utgör helheten. Ibland förstår man inte hur de lyckas. Men som sagt med otroliga mängder pengar och tid så går nog det mesta. Johan Croneman, den gamla räven, skrev om the Pacific tidigare i våras det kan man läsa här. Jag har väl sagt att jag alltid har gillat honom?

Slutligen vill jag bara säga att The Pacific är en efterlängtat uppföljare. Även om det finns en speciell plats i mitt hjärta för Band of Brothers så är ingen mindre än jag otroligt tacksam för det här! Ser fram emot tacktalen på Emmy-galan i höst.

Trailer från HBO: