Skönt!

För ett tag sen läste jag på Sveriges bästa TV-blogg om den nya serien How to make it in America. Jag kände väl att jag var tvungen att kolla upp den här serien. Jag menar, HBO gör bra serier, it's a fact. Det vet alla. Efter att ha läst inlägget på Weird Science så kände jag mig ganska skeptisk, men ville ändå ge det en chans. Nu har jag gett det en chans och jag tror att det var bra att jag gjorde det.

Jag får en otroligt skön känsla när jag tittar på How to make it in America. Det går inte att undvika en önskan om att få bo i New York. Det är en skön stämning som genomsyrar hela serien. När jag använder ordet skön på det här viset är det för att det är just så det måste beskrivas. Allt är så himla skönt. Det är avslappnat och karaktärerna är sympatiska. Jag gillar det. Okej, det är inget som får mitt hjärta att slå hårt men jag avsätter gärna en halvtimme för ett avsnitt. Dessutom, vem behöver att hjärtat slår hårt hela tiden?

I övrigt har jag inte mycket att tillägga. Bra folk, bra miljöer, bra dialog. Alltså, det är så skönt ibland att tro att något är på riktigt.

Det kommer kanske hända fler gånger att jag hänvisar till något som David Hylander har skrivit, men ni vet hur det är när man läser något som man precis har tänkt. Kul och irriterande på samma gång. Kul för att det finns hopp om världen, någon som har samma goda smak som en själv. Irriterande för att man inte skrev det först, man framstår istället som en så kallad härmapa. Nu vet ni det och då vet ni också att jag inte härmas.

Vansinnet

Såg, av en slump, att sjätte och sista säsongen av Lost börjar visas på TV 4 ikväll. Det börjar klockan 23.05.

...

...
?

WHAT? Det råkar ju bara vara årets största TV-händelse! Varför gör de ingen reklam för det? Varför lägger de programmet så sent och så konstigt? Vill inte Sverige se vad som händer och få alla svaren på frågorna som man undrat över? Vad är detta för vansinne?

Jag är helt stum.

Återkommer med lite tankar om Lost och sista säsongen vid ett senare tillfälle.

TorsdagsTV! 2.0

... och idag tänkte jag fortsätta med torsdagens TV.

NBCs komeditorsdagar är heliga för mig. Kvällen börjar med Community (en serie som jag inte har sett, trots att den går på TV 6 och borde vara bra. Det blir ett senare projekt helt enkelt.) för att sedan fortsätta med Parks and Recreation, The Office och sist 30 Rock. Jag längtar verkligen hela veckan efter det här, det är underbart.

Jag kör samma upplägg som i förra inlägget.

Några tankar kring Parks and Recreation
Gud, vilken tur att jag började titta på den här serien. Det är så bra! Det är ren kärlek. Jag tror jag har sagt det tidigare men det ungefär som The Office men lite mer nedtonat. Alla karaktärerna är underbara. Jag är speciellt svag för praktikanttjejen April, hon är en sån tonåring! Eller hon är ju 20, fick vi lära oss i veckans avsnitt. Amy Poehler är helt underbar som huvudkaraktären Leslie Knope. Amy Poehler som för övrigt väntar barn (#skvaller alternativt #babyboom2010). Grejen är att hennes karaktär inte gör det och de är inte jättebra på att dölja detta i alla fall inte om man vet om det. Jag har anat detta länge.

Några tankar om The Office

Oj vilken säsong det har varit, många viktiga händelser. Pam och Jims bröllop och Pam och Jim får barn. Hur mycket jag än älskar The Office och Pam och Jim så är jag besviken på den här säsongen. Visst, det finns även positiva saker att säga men först kritiken. Det är som att hela serien blivit lite bekväm och litar på tidigare framgångar. De slänger in de där viktiga händelserna och tror att det ska vara klart sen. Det funkar inte så, charmen med The Office är att man tror att man är där, det behövs inget drama eller så, det är bara vardagligt.

Serien har ju flyttat fokus lite från Pam och Jim till de andra karaktärerna. Andy tex har växt otroligt mycket för mig. Jag gillade inte honom först men nu gör jag det. Han dejtar då receptionstjejen Erin, känns detta igen? Hon är så lame, som man säger i USA. Personligen tycker jag att Kelly och Ryan får för lite tid, men det har nog med att de jobbar så mycket med serien "bakom kameran". Allt Mindy Kaling gör blir ju i och för sig bra, så är det bara. Så det är kul med lite mer fokus på de övriga men jag vet inte om det räcker. De får skärpa sig lite tycker jag.

Några tankar om 30 Rock
Till skillnad från The Office så har 30 Rock verkligen skärpt sig den här säsongen. Det är svinkul. Förra säsongen tyckte jag inte så mycket om, men nu oj oj oj. Jag vet inte vad som har hänt riktigt men huvudsaken är att det är kul. Det är bra skämt i varje scen, och dessa skämt skulle ju funka även utanför serien typ. Bra jobbat!

Annars vill jag bara säga att jag gillar NBC. Puss och hej

TorsdagsTV!

På torsdagar visar de mycket härlig TV, i USA alltså. Om det är en bra vecka, då de visar det de ska utan en massa konstiga och omotiverade avbrott så är det 6 olika serier jag följer.

Det är The Vampire Diaries, Grey's Anatomy, FlashForward, Parks and Recreation, The Office och 30 Rock.

Idag tänkte jag fundera lite över de tre första av dessa serier.

Några tankar om The Vampire Diaries
Okej, egentligen vet jag inte varför jag följer den här serien, förutom det uppenbara att det handlar om vampyrer. Det har varit lite av en pina från dag 1, eller avsnitt 1 kanske man säger. Men såklart ibland har det sina stunder och jag vet i alla fall vad jag uppskattar med andra serier när jag ser på den här.För er som inte har sett den här serien som numer visas på TV 6, så handlar det om en tjej som blir kär i en vampyr och den här vampyren är rätt snäll men han har en ond vampyrbror. Alla dessa bor i en liten stad i USA som är rätt isolerad och staden har det mystiska namnet Mystic Falls. Det är en ungdomsserie, som The O.C eller Gossip Girl, fast utan mode och med vampyrer.

Först och främst undrar man ju hur alla kan vara så snygga i den här lilla staden. Men det är ju något man alltid undrar när man tittar på TV. Den här serien är en ungdomsserie som sagt men det är nästan inga vuxna karaktärer. Kidsen får springa runt bäst de vill. När det väl är vuxna med så ser de ut som ungdomarna, lite unga och snygga. Detta tycker jag är sjukt störigt. Sen är det det där med alla events de har. Varje avsnitt har en tillställning, som sig bör i ungdomsserier. Men kom igen hur många olika varianter kan det finnas? Vem ordnar dessa och tröttnar de aldrig på att gå, det är ju en liten stad.

Nu vet jag knappt vad serien handlar om längre, det är som att den röda tråden har försvunnit. Det dyker upp nya grejer hela tiden. Jag måste ju fortsätta se, för att få reda på hur detta slutar.

Och, jag brukar ju gilla de onda vampyrerna mer och så också i detta fallet. Det är ju också ett plus att den onda vampyren spelas av Ian Somerhalder, som också varit med i Lost.

Några tankar kring Grey's Anatomy
Jag har tyckt att den här säsongen varit seg. Jag har funderat på att sluta titta, men det är ju en fysisk omöjlighet för mig (led tex igenom hela sista säsongen av Nip / Tuck, rekomenderas inte). Jag tycker att karakärerna är tråkiga och platta och allt handlar om samma sak hela tiden och det är liksom lite övertydligt. Nu är det ju också klart att Izzie inte kommer tillbaka. Inte för att det hade varit någon räddning för serien, men jag gillade henne.


Några tankar kring FlashForward
Nu har det dragit igång igen och det tycker jag är kul. Det är så spännande! Mest för att jag inte förstår så mycket och för att det är meningen att det ska vara spännande. Jag vet inte om ni har sett den här, den gick på TV 4 i höstas. Det handlar hur som helst om att hela världen drabbas av en blackout i 2 minuter och 17 sekunder där de upplever vad de gör 6 månader senare. Och så är det några som ska hitta de som ligger bakom det här. Det bästa med den här serien är ändå att John Cho är med. Han har blivit lite den där killen man skrattar åt så fort man ser honom. (Jag gillar alltså John Cho, han är ju ändå med i Star Trek och så kom jag på att jag gillar det mesta han gör. Han är en skön snubbe. Dessutom är han med i American Pie och herregud det är efter det jag bara skrattar åt honom.) En annan kul grej med veckans avsnitt var att Timbaland var med, jag bara mös!

Twin Peaks 20 år

I år firar Twin Peaks 20-årsjubileum. Här kan man läsa mer om det, och vad skådisarna säger om det.

Jag hade helt missat att Laura Palmers morsa är Bills morsa i Big Love. Det känns lite jobbigt faktiskt då jag har ett mål i sikte, att bli en levande IMDB. Något som alla TV-skribenter (som jag nu titulerar mig som) bör eftersträva, eller kanske redan är.

Hur som helst, Twin Peaks alltså, ja jag blev rädd bara jag läste den där artikeln. Jag var tvungen att tända alla lampor. När jag kollade på serien i höstas kunde jag bara titta när det var ljust ute. Twin Peaks tar nog priset för den mest obehagliga karaktären, ni vet vem jag menar!

Hej och välkommen!

Hej,
detta är min nya TV-blogg!

Fy fan vad kul det ska bli!

Det kanske ser lite rörigt ut än så länge, men det är under uppbyggnad.