Visar inlägg med etikett Desperate Housewives. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Desperate Housewives. Visa alla inlägg
onsdag 11 juli 2012
despan
Såg precis vinjetten för Desperate Housewives, något jag inte sett på flera år eftersom många serier tar bort dessa efter en viss tid. (Något som egentligen är positivt eftersom man ändå helst slipper dom och går direkt på handlingen) Det jag ville komma fram till i all fall var att den var riktigt bra, något som jag inte mindes. I våras visades det sista avsnittet av serien och det var ett sorgligt farväl men det kändes värdigt och lagom liksom det mesta i den serien och nu kan vi ju även lägga till vinjetten i den beskrivningen.
tisdag 11 maj 2010
Vad är hemligheten?
Wisteria Lane. Denna fridfulla, idylliska men också lite läskiga gata. I sex säsonger har vi fått följa Bree, Susan, Lynette och Gabi i Desperate Housewives. Det har varit sex trevliga säsonger, eller hur? För er som på något sätt missat det så handlar Desperate Housewives om några grannar på en gata, där livet kretsar kring några som då, vid seriens start, var hemmafruar. Det händer både det ena och det andra i grannskapet som både livar upp och dödar stämningen.
Varje vecka, varje avsnitt så blir jag underhållen. Desperate Housewives lämnar en aldrig besviken. Trots att det är ungefär samma sak varje säsong och karaktärerna är rätt så förutsägbara så blir det ändå aldrig tråkigt. Till skillnad från andra serier där man kämpar sig igenom avsnitt och säsonger även om skaparna med hjälp av olika metoder försöker hålla liv i något som redan är dött. Jag vet inte vad det är, men Desperate Housewives har ett vinnande koncept.
Det kan ha att göra med det faktum att karaktärer och omgivning är karikatyrlika, något som ger en distans till historien. Detta bidrar till många skratt men också att man faktiskt förstår att det inte är så overkligt som man först vill tro. Distansen behövs.
Karaktärerna, då främst huvudpersonerna är extrema. De har olika personligter som skiljer sig från varandra så att vi som tittare ska kunna hålla i sär dom och för att deras möte med varandra blir mer underhållande. Självklart gillar jag att det handlar om kvinnor. Även om det är extrema personligheter så är får man ändå se olika typer av kvinnor som också har olika sidor.
Ändå kan jag tycka att det är fascinerande att de kan hålla samma nivå år efter år. Varför tröttnar jag inte? Någon annan som har något smart att tillägga om "Despans" framgångsrecept?
Varje vecka, varje avsnitt så blir jag underhållen. Desperate Housewives lämnar en aldrig besviken. Trots att det är ungefär samma sak varje säsong och karaktärerna är rätt så förutsägbara så blir det ändå aldrig tråkigt. Till skillnad från andra serier där man kämpar sig igenom avsnitt och säsonger även om skaparna med hjälp av olika metoder försöker hålla liv i något som redan är dött. Jag vet inte vad det är, men Desperate Housewives har ett vinnande koncept.
Det kan ha att göra med det faktum att karaktärer och omgivning är karikatyrlika, något som ger en distans till historien. Detta bidrar till många skratt men också att man faktiskt förstår att det inte är så overkligt som man först vill tro. Distansen behövs.
Karaktärerna, då främst huvudpersonerna är extrema. De har olika personligter som skiljer sig från varandra så att vi som tittare ska kunna hålla i sär dom och för att deras möte med varandra blir mer underhållande. Självklart gillar jag att det handlar om kvinnor. Även om det är extrema personligheter så är får man ändå se olika typer av kvinnor som också har olika sidor.
Ändå kan jag tycka att det är fascinerande att de kan hålla samma nivå år efter år. Varför tröttnar jag inte? Någon annan som har något smart att tillägga om "Despans" framgångsrecept?
söndag 2 maj 2010
Veckans...
(I dagens inlägg försöker jag täcka lite om mycket)
Veckans...
...Sjukaste: 30 Rock, alltså veckans avsnitt tog priset av att handla om sjuka saker. OBS SPOILER Jag menar Jack ärver en Påfågel, Jenna blir ihop med en transvestit som är en imitatiör av henne själv och Pete försöker få folk att kalla honom "Dallas". Herregud alltså!
...LOL: Sveriges historia, TV4s storsatsningen om vår historia. Herregud jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Första programmet som handlade om de första människorna i Sverige var riktigt märkligt. Jag hade iofs inga förhoppningar men ändå. Martin Timell i väldigt konstiga kläder som ska försöka göra historia lite kul sådär. Jag tyckte att det var obehagligt pinsamt med alla iscensatta historiska skeenden. Jag tyckte att det var lite lågstadieinformation (och det säger jag inte bara för att jag råkat läsa en del historia i mitt liv) och jag kan bara tänka mig hur många lata lärare i det här landet som kommer använda sig av de här i undervisningen. Som knark på laxen var ju Dick Harrison också med som "kunskapsbank". Det blir lite övertydligt när man verkligen vill få svenska folket att bli mer intresserade av historia. Men det måste också tilläggas att jag fick vatten på min kvarn i och med att jag brukar säga att Östergötland är civilisationens vagga. Det var här det hände vet ni, neolitiska revolutionen. Så jävla viktigt. Gött att ha en källa på det nu också. Nästa vecka ska vi prata om källkritik, som Anders & Måns skulle sagt.
...Miss: När jag under ett avsnitt av Vem vet mest i veckan sa att Pennsylvania tillhörde New England. Jag har haft som projekt den senaste tiden att lära mig alla USAs stater och nyligen lärde jag mig också New England. Pinsamt.
...Mitt-liv-hade-ingen-mening: Det var inget nytt Lost i veckan. Så fruktansvärt tråkigt. Jag var inte ensam om att tycka att det var jobbigt. Jag läste på, Televisionary (tror jag) att det var såhär livet skulle bli sen när Lost slutade. Usch hemska tanke, vill inte att det ska ske.
...härligaste: Chuck, som var tillbaka efter en liten tids uppehåll.
...Genidrag: Schulman Show, på Aftonbladet, har skaffat ny panelmedlem, ingen mindre än Hanna Hellquist. Jag uppskattar hela henne så nu är det verkligen en till anledning att kolla på det. Jag gillar Schulman Show, det är inte så överproducerat (om man kan säga så) och det där lite amatörsmässiga är så skönt. Det blir kul och personligt.
...Förvånande bra skådis: Josh Zuckerman, i Desperate Housewives. Jag blev faktiskt berörd av honom. Han skötte det snyggt.
Veckans...
...Sjukaste: 30 Rock, alltså veckans avsnitt tog priset av att handla om sjuka saker. OBS SPOILER Jag menar Jack ärver en Påfågel, Jenna blir ihop med en transvestit som är en imitatiör av henne själv och Pete försöker få folk att kalla honom "Dallas". Herregud alltså!
...LOL: Sveriges historia, TV4s storsatsningen om vår historia. Herregud jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Första programmet som handlade om de första människorna i Sverige var riktigt märkligt. Jag hade iofs inga förhoppningar men ändå. Martin Timell i väldigt konstiga kläder som ska försöka göra historia lite kul sådär. Jag tyckte att det var obehagligt pinsamt med alla iscensatta historiska skeenden. Jag tyckte att det var lite lågstadieinformation (och det säger jag inte bara för att jag råkat läsa en del historia i mitt liv) och jag kan bara tänka mig hur många lata lärare i det här landet som kommer använda sig av de här i undervisningen. Som knark på laxen var ju Dick Harrison också med som "kunskapsbank". Det blir lite övertydligt när man verkligen vill få svenska folket att bli mer intresserade av historia. Men det måste också tilläggas att jag fick vatten på min kvarn i och med att jag brukar säga att Östergötland är civilisationens vagga. Det var här det hände vet ni, neolitiska revolutionen. Så jävla viktigt. Gött att ha en källa på det nu också. Nästa vecka ska vi prata om källkritik, som Anders & Måns skulle sagt.
...Miss: När jag under ett avsnitt av Vem vet mest i veckan sa att Pennsylvania tillhörde New England. Jag har haft som projekt den senaste tiden att lära mig alla USAs stater och nyligen lärde jag mig också New England. Pinsamt.
...Mitt-liv-hade-ingen-mening: Det var inget nytt Lost i veckan. Så fruktansvärt tråkigt. Jag var inte ensam om att tycka att det var jobbigt. Jag läste på, Televisionary (tror jag) att det var såhär livet skulle bli sen när Lost slutade. Usch hemska tanke, vill inte att det ska ske.
...härligaste: Chuck, som var tillbaka efter en liten tids uppehåll.
...Genidrag: Schulman Show, på Aftonbladet, har skaffat ny panelmedlem, ingen mindre än Hanna Hellquist. Jag uppskattar hela henne så nu är det verkligen en till anledning att kolla på det. Jag gillar Schulman Show, det är inte så överproducerat (om man kan säga så) och det där lite amatörsmässiga är så skönt. Det blir kul och personligt.
...Förvånande bra skådis: Josh Zuckerman, i Desperate Housewives. Jag blev faktiskt berörd av honom. Han skötte det snyggt.
Etiketter:
30 Rock,
Chuck,
Desperate Housewives,
Lost,
Schulman Show,
Sveriges Historia,
Vem vet mest
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
